Burlövs kommun

Publiceringsdatum: 2019-11-15

60 år sedan Burlöv blev kommunnamnet

Svartvitt fotografi av två kvinnor i ljusa arbetskläder och arbetsmössor för håret som tillverkar sockertoppar

Sockerbolaget etablerade sig i Arlöv 1869 vilket innebar att orten snabbt utvecklades till ett industrisamhälle. På bilden tillverkar kvinnorna sockertoppar som såldes i dagligvaruhandeln innan det massproducerade bitsockret tog över marknaden.

Tar du tåget till Arlöv stiger du av på Burlövs station, vilket kan vara förvirrande. Tätorterna i kommunen heter Arlöv och Åkarp men kommunen heter Burlöv. I år är det 60 år sedan man enades om kommunnamnet och bestämde sig för att sluta upp bakom ett gemensamt kommunvapen.

Burlövs socken har så långt man kunnat följa i äldre dokument bestått av byarna Arlöv, Burlöv, Sunnanå, Tågarp och Åkarp. Allra äldst tror man att Arlöv och Burlöv är. När socknarna bildades under 1100-talet gick ett antal byar samman för att bygga kyrkan och socknen blev sedan uppkallad efter den by där kyrkan placerades. Då kommunerna bildades 1863 utgick de från sockenindelningen och namnet på socknen blev också kommunens namn.

Fejd mellan Arlöv och Burlöv

En gammal sägen som berättats och som nedtecknats av kyrkoherde Malte Textorius 1729, säger att byarna Arlöv och Burlöv bråkade om var kyrkan skulle ligga, en del ville att den skulle vara i Burlöv och andra i Arlöv. De hade kört fram timmer och sten till Burlöv, men om natten kördes byggnadsmaterialet ut till Arlöv. När byarna bråkat en tid fick ”Arlövana” ge sig och kyrkan byggdes i Burlöv. Allt som fanns kvar i Arlövs by var några stenar öster om byn. Arlöv by var vid denna tid belägen vid Sege å ungefär vid Sege station. Med skiftesreformerna runt år 1800 blev byn så hårt skiftad att endast en gård fanns kvar på sin ursprungliga plats och byn utraderades.

Med sockerbruket blir Arlöv största orten

I flera hundra år var Burlöv den största byn i socknen, men med industrialismens genombrott under senare delen av 1800-talet tappade Burlövs kyrkby allt mer i betydelse till förmån för Arlöv och Åkarp. År 1805 hade socknen 751 invånare, 1870 ytterligare drygt 500 personer och 1900 hade befolkningen nästan tredubblats till 3663 – till stor del beroende på Arlövs expansion.


Arlövs tätort växte fram kring de så kallade Arlövhusen som byggts längs Lommavägen och Lundavägen. Hussamlingen från slutet av 1700-talet låg under Arlövgården och husägarna gjorde ett visst antal arbetsdagar där mot att de fick bosätta sig på tomterna. 1869 etablerade sig Sockerfabriken i orten och Arlöv utvecklades snabbt till ett industrisamhälle med flera större industrier, många företag och hantverkare.

Åkarp växer med hjälp av järnvägen

I Åkarp började förvandlingen när järnvägen mellan Malmö-Lund invigdes 1856. Från att ha varit en liten bondby med gårdarna liggande tillsammans där Byvägen möter Alnarpsvägen i dag, växte Åkarp efterhand till ett stationssamhälle med villor, affärer och en del mindre industrier.

Burlövs kommun bildas 1959

Både Arlöv och Åkarp räknades som tätorter i en landsbygdskommun och i dem gällde särskilda regler för bland annat brandskydd, hälsovård och bebyggelse. 1958 beslutade man att de båda tätorterna skulle upplösas och slås samman med Burlöv. För att fira sammanslagningen tog de fram ett gemensamt kommunvapen 1959. Vapnet skulle gå i de skånska färgerna rött och gult, sockerbetan fick symbolisera sockerfabriken i Arlöv, stjärnan Åkarp genom Hvilans folkhögskola (som är Sveriges äldsta folkhögskola från 1868).

Var kommer namnet Burlöv ifrån?

Bure är ett gammalt mansnamn från tiden innan kristendomens införande och ändelsen -löv är det samma som det danska ordet: -lev, som betyder arvedel eller arvegods. Burlöv betyder ”det som Bure har efterlämnat i arv”, det vill säga marken, som sedan blev Burlövs by och gav namn åt vår kommun.

Senast uppdaterad:
2019-11-15