I lärarlaget - transspråkande från teori till praktik

I januari 2020 påbörjade utvecklingsgruppen bestående av 5 lärare inläsning av boken Translanguaging flerspråkighet som resurs i lärandet av Ofelia Garcia och Li Wei. Gruppen träffades varannan vecka 2 h under vårterminen. Fokus inledningsvis blev att utifrån boken få en samsyn kring translanguaging.

Parallellt med inläsningen av boken så observerade lärararna i utvecklingsgruppen varandra utifrån differentierad planering och hur väl man lyckades få nyanlända elever aktiva under lektionen. Central fråga i planeringsarbetet var: Hur planerar du för att dra nytta av elevernas flerspråkighet?

• Vilka språk finns?

• Nivån på de olika språken?
• Vilka elever kan stödja varandra vid lärandet?
  
• Ges möjlighet att översätta nyckelbegrepp?
• Avsätts tid att låta eleverna översätta?
• Ges eleverna möjlighet att diskutera ordens betydelse eller textens innehåll?
• Ges möjlighet att titta och lyssna på sitt starkaste språk?

Finns det möjlighet att använda:

• Begreppa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Quizlet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Språkplay Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Studi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

• Google translate Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (ladda gärna ned appen på telefonen)

Tänk också på:

• Extra tydliga instruktioner
• Visuellt stöd. Bildstöd i form av foton eller via tjänster som Widgit Online, bildstöd.se
• Anpassad talhastighet. Tänk på att tala långsammare än vanligt och pausa ofta så eleverna hinner följa med. Använd gärna avancerade ord men förklara dem med hjälp av vardagsspråk och använd exempel. Ska eleverna anteckna medan du pratar, ge ordentligt med pauser för detta.
• Grafiska modeller och nyckelscheman för att visuellt tydliggöra och förklara olika begrepp och fenomen samt deras relation till varandra eller för att organisera sitt tänkande, t ex Venn-diagram, flödesscheman, tankekartor.
• Elevexempel. Använd elevexempel på olika nivåer för att konkretisera vad eleverna förväntas kunna. Låt eleverna jämföra olika elevsvar och gradera de olika svaren utifrån kvalitet. Därefter kan eleverna samtala om vad som kännetecknar ett svar med hög kvalitet.
• Extra tanketid. Det tar tex lång tid att översätta frågor samt formulera och översätta svar inne i huvudet. Arbetsformer som EPA (enskilt, par, alla) eller där eleverna får kortskriva innan de ska svara/samtala är därför extra viktigt för nyanlända elever.
• Modellerande undervisning utifrån tankesättet "I do, we do, you do" så eleverna inte enbart får veta vad de ska göra utan även hur det ska göras.
• Cirkelmodellen är bra för att utveckla skrivandet tillsammans.
• Checklistor är också viktig stöttning för att texterna ska bli så bra som möjligt.
• Formuleringsmallar. Att skapa "börjor" eller formuleringsmallar hjälper eleverna att uttrycka sig både muntligt och skriftligt.

I slutet av terminen presenterade samtliga lärare i utvecklingsgruppen för kollegiet vad utvecklingsarbetet mynnat ut i.

Power point presentation KU-dag 18 juni 2020 Pdf, 14.9 MB.

Utvecklingsarbetet fortsätter under läsåret 2020/21 med föreläsningar av Gudrun Svensson och fortsatt arbete i utvecklingsgruppen.