Gräsytor

Burlövs kommun har beslutat att förändra karaktären på kommunens gräsytor.

Regeringen har antagit 16 stycken miljökvalitetsmål vilka ska säkerställa att arbetet som ger Sverige en mer välmående miljö fram till år 2020 uppfylls.

Förändrad karaktär på kommunens gräsytor bidrar till att uppfylla tre av målen:

• god bebyggd miljö
• ett rikt växt- och djurliv
• minskade utsläpp av växthusgaser. 
  

Ny karaktär ökar den biologiska mångfalden

På lokal nivå i Burlöv är syftet med att ändra karaktären på vissa gräsytor flera. Dels vill kommunen öka den biologiska mångfalden, dels tillmötesgå kommuninvånarnas önskemål om kortare gräsklippningsintervaller och dels är det en arbetsmiljöfråga.

Genom att minska klippningen på vissa ytor så att örter och gräs får gå i blom gynnas den biologiska mångfalden. Fler arter av pollinerande insekter kan dessutom få mat från de blommande växterna. Antalet boplatser för våra insekter och andra djur ökar också. 

Mer tid för de gräsmattor som återstår

Ser vi till kommuninvånarnas önskemål om gräsklippningsintervaller så kommer skapandet av ängsytor att innebära att vi kan klippa de ytor som ska vara prydnadsgräsmattor och bruksgräsmattor,med en tätare frekvens.

Tryggare arbetsmiljö

Kommunen arbetar kontinuerligt med att minimera risken för olyckor i arbetsmiljön. Att minimera klippytor i trafikmiljöer med hög hastighet och tung trafik skapar en tryggare arbetsmiljö för de medarbetare som vistas i den miljön dagligen.  

Olika typer av gräsytor

En gräsyta kan definieras på olika sätt. I Burlövs kommun finns bruksgräsmatta, högvuxen gräsyta, vägkantslåtter och ängsytor.

Bruksgräsmattan är den mest förekommande gräsytan i kommunen och återfinns exempelvis i Svenshögsparken och i Boklunden. Gräsmattan klipps kontinuerligt och ska tåla att vistas på för bland annat lek och spel. Bruksgräsmattan förekommer i parker, lekplatser samt i bostadsområden.

Den högvuxna gräsytan är en yta som inte är ämnad för aktivitet. Ytan beträds sällan, men ses som en yta som inte får växa igen. Den högvuxna gräsytan är vanligt förekommande i kommunen och kan ses på exempelvis banvallen på Företagsvägen. Ytan räknas som en skötselextensiv gräsmatta och slås tre gånger per år, under juni, augusti och oktober.

Vägkantsslåtter är den ytan utmed vägar, cykelvägar och gångstråk.
Ytan ska ge ett välvårdat intryck samt underlätta för sikt, avrinning och snöröjning.
Vägkantsslåtter slås två gånger per år, under juni-juli samt augusti-september.

Ängen är även det en yta som sällan beträds och återfinns exempelvis på Natur- och Kulturstråket i Burlöv. Ytan definieras enligt Jordbruksverket som en slåtteryta som inte gödslats, kultiverats eller såtts in med främmande arter. Ängstyperna är flera till karaktären men gemensamt för äng är att de har en mycket artrik flora och fauna med upp till 40-50 arter per m2 jämfört ca 10 arter per m2 på en klippt gräsyta.
Floran i en äng är en blandning av ettåriga och fleråriga örter. Ängar slås en gång per säsong under perioden mitten på juli till augusti.