- Startsida
- » Förskola & skola
- » Grundskola
- » Nyanlända och flerspråkigas lärande
- » Translanguaging Vårboskolan
- » Forskning translanguaging
Forskning translanguaging
Tidigare förhållningssätt till flerspråkighet
Historiskt har tidigare förhållningssätt till flerspråkighet påverkats av politiska, koloniala och sociala maktstrukturer. I Sverige blir det t.ex. synligt när man studerar samernas historia. Samerna förbjöds att tala samiska och utöva sin religion i början på 1600-talet. Så sent som på 1960-talet förbjöds samiska och romska barn att tala samiska och romani i skolan. Föreställningar att modersmålet stör utvecklingen av andraspråket har genom historien lett till att barn förbjudits att tala det i skolan. Detta började ifrågasättas under 1960-talet och då dök begreppet ”halvspråkighet” upp, att man utvecklar språket för det vardagliga nära på modersmålet, och för det som har med skolan att göra på andraspråket, följaktligen utvecklades inte något av språken till fullo.
Under en period menade man att det är viktigt att hålla isär olika språk, ”den dubbla enspråkighetsnormen. Detta ifrågasattes i slutet av 1990-talet, då kodväxling blev ett centralt begrepp. Tolkningen av begreppet varierar, men innefattar föreställningen om språk som olika system som man växlar mellan.
Minoritetsspråk runt om i världen löper alltjämt risk att åsidosättas och även om det inte införs formella förbud så finns det risk att språk som talas av få, inte ses som användbara.
Forskning translanguaging
Translanguaging, eller transspråkande/korsspråkande handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och möjliggöra att alla språk används i lärandet.
Ledande forskare som undersökt effekterna av translanguaging är Jim Cummins, Ofelia García, Li Wei, samt Gudrun Svensson. Det är utifrån deras böcker Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid, Translanguaging flerspråkighet som resurs i lärandet samt Transspråkande i praktik och teori, som det praktiska arbetet på Vårboskolan tar sin utgångspunkt.
Transspråkande kan handla om att utveckla kunskap i historia, bildskapande och flerspråkig kommunikation men också att skapa förståelse och hjälp att utveckla svenska språket, men det är ingen språkundervisning i svenska. Det handlar om användning och utveckling av flera språk samtidigt. ”Transspråkande är inte en undervisningsmetod i traditionell bemärkelse utan snarare ett synsätt som genomsyrar undervisningen. Läraren tillämpar transspråkande med genomtänkta strategier oavsett undervisningsmetod,” (Svensson 2017, s. 51).
Translanguaging flerspråkighet som resurs i lärandet
Enligt Ofelia Garci’a och Li Wei, så ses translanguaging som “flerspråkiga personers förmåga att pendla mellan språk, och behandla de olika språk, som utgör deras repertoar som ett integrerat system” (Garcia och Wei, 2018, s.44) Elevernas olika språk betraktas inte som avgränsade system, utan alla språken ses som en helhet och språkinlärning handlar om att integrera nya språk i den repertoar man redan har. På det sättet underhåller eleven och bygger vidare på de språk som den har med sig till skolan.
Garcia och Wei beskriver att translanguaging inte bara handlar om språk och kunskap utan också om identitet och social rättvisa.. När skolan vågar utmana en enspråkig norm och tillåter flera språk i klassrummet, oavsett ämne, får de flerspråkiga eleverna större tillit till sig själva och känner stolthet över sin bakgrund. Benämningen translanguaging myntades av språkforskare Cen Williams som 1996 publicerade studier av tvåspråkig undervisning i skolor i Wales. Därefter har termens betydelse utvecklats och vidgats av många forskare.
Flerspråkiga elever effektiv undervisning i en utmanande tid
Jim Cummins beskriver i boken flerspråkiga elever effektiv undervisning i en utmanande tid att alltsedan 1960-talet så har det påvisats ett samband mellan utveckling av tvåspråkighet och elevernas språkliga, kognitiva och kunskapsmässiga utveckling. De positiva effekterna uppstår vid sk. additiv tvåspråkighet, vilket innebär att elever lägger ett andra språk till sin verktygslåda samtidigt som de fortsätter utvecklas begreppsligt och kunskapsmässigt på sitt modersmål. Kognitiva fördelar som nämns är uppmärksamhetskontroll och arbetsminne, och inom språk märks medvetenhet om språkets struktur och funktioner.
När tvåspråkighet innebär att elever ”subtraherar” sitt modersmål till förmån för det dominerande skolspråket så uppvisar inte eleverna metaspråkliga eller kognitiva fördelar. Det finns alltså positiva samband mellan utvecklingen av färdigheter på förstaspråket och motsvarande utveckling på andraspråket.
”Att det sker en överföring av färdigheter, strategier och kunskap är förklaringen till att undervisning på ett minoritetsspråk eller icke-dominerande språk inte medför negativa konsekvenser för utvecklingen av kunskapsrelaterade färdigheter på det dominerande språket” (Cummins, 2017, s. 139). Att det kan ske en överföring förklaras med att det finns en gemensam underliggande förmåga CUP Common Underlying Proficiency. Teorin benämns ofta som Cummins isbergsmodell.
Ett viktigt citat att beakta i Flerspråkiga elever effektiv undervisning i en utmanande tid är: ”Att lära sig ett språk är dock inte bara en kognitiv process. De budskap barn och föräldrar tar emot av värdet av deras modersmål och kultur påverkar i hög grad deras motivation att använda och lära sig det språket, ” Cummins 2017, s. 151). Begreppet interkulturalitet syftar till att understryka relation, samspel och utbyte mellan grupper i motsats till begreppet mångkultur som syftar på att lära känna och tolerera människor från olika kulturer.
Man kan tycka att det inte spelar så stor roll vilka begrepp som används, men det handlar om hur man ser på elevers bakgrund, språk och erfarenheter som resurs och hur dessa kan samspela, snarare än att finnas sida vid sida som något som ska tolereras. Forskningslitteratur pekar på att skolans bemötande av flerspråkiga elever och deras förmåga att tillvarata de erfarenheter de bär med sig är avgörande för motivation, språk, identitets och kunskapsutveckling.
Vilka fördelar finns med translanguaging?
- Det kan bidra till en djupare och mer omfattande förståelse av ämnet.
- Det kan bidra till det svagare språkets utveckling.
- Det ger elever större möjligheter att lösa kognitivt avancerade uppgifter
- Det kan underlätta integrationen mellan sådana som är nybörjare och sådana som redan behärskar språket
- Det gör att elever framstår som kompetenta istället för bristfälliga
- Det stärker elevens identitet.
- Det kan underlätta kontakterna och samarbetet mellan hem och skola.
I Lgr 11 slås fast att ”språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade”. Elevernas identitetsutveckling ingår alltså i skolans uppdrag. Det är identitetsstärkande när elever får uppleva att alla ens språk är lika värdefulla. I den svenska skolan har vi traditionellt undervisat nyanlända elever i att först lära sig svenska för att sedan gå vidare till de olika ämnena i kursplanen. Idag har alla elever rätt till undervisning i skolans alla ämnen från första skoldagen. Translanguaging är ett sätt att kunna erbjuda ämnesundervisning för nyanlända elever, parallellt med att de lär sig det nya språket svenska.
En viktig aspekt som Elisabeth Elmeroth understryker i boken Möte med nyanlända, är att en nyanländ elev i snitt behärskar vardagsspråket efter två år, men att det tar mellan fyra till åtta år att tillägna sig skolspråket. Ju äldre barnen är vid ankomst desto längre tid tar det att tillägna sig skolspråket. Det beror på att kraven på språk som eleven behöver kunna blir större för att möta de kognitiva utmaningarna. Innehållet blir mer abstrakt högre upp i årskurserna och kamraterna har ett utvecklat ämnesspråk. Wayne Thomas och Virginia Collier sammanfattar detta med: ”…there is no shortcut to the development of cognitive academic second language proficiency and to academic achievement in the second language. It is a process that takes a long, long time (Elmeroth 2017, s.51). Mot denna bakgrund är det mycket betydelsefullt om ämnesundervisning kan göras tillgänglig på modersmål och samspela med skolspråket/andraspråket.
Vill du läsa mer?
Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s)
Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur (169 s)
García, Ofelia, Wei, Li (2018) Translanguaging flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm. Natur och Kultur. Svensson, Gudrun (2017).
Transspråkande i praktik och teori. Stockholm. Natur och kultur.
Kontakta oss
Nyanlända och flerspråkiga elevers lärande
Sandra Pilemalm
Utbildningsförvaltningen
Telefon 076–137 74 22
E-post: sandra.pilemalm@burlov.se
Dela sidans innehåll:
Senast uppdaterad: