Diskrimineringslagen säger: "I Sverige finns det två juridiska kön. Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar de juridiska könen samt personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Normer och föreställningar kring kön i vårt samhälle gör att de två juridiska könen man och kvinna förväntas ha olika egenskaper och positioner. Genus, alltså förväntningarna utifrån kön, förändras ständigt över tid och var i världen vi befinner oss. Förväntningarna på en kvinna eller man startar redan vid födseln och pågår sedan hela livet.
Genusbegreppet innefattar även ett maktperspektiv. Det betyder att könen inte bara har olika förväntningar på sig och på så sätt hålls isär, utan också att det som förknippas med maskulinitet värderas högre än det som traditionellt förknippas med femininitet. Därför kan det beskrivas som att maskulinitet är norm. Egenskaper och aktiviteter kopplade till manlighet har oftast högre status i samhället. Denna ojämlika värdering är inte bara problematisk för kvinnor, utan i hög grad även för män. Den gör att det är svårare för pojkar/män att göra aktiviteter eller ta till sig egenskaper som traditionellt förknippas med kvinnor/flickor eftersom de då förlorar status.
Ur ett historiskt perspektiv är det inte så länge sedan män enligt lagen och i offentliga sammanhang värderades högre än kvinnor i Sverige. Idag är kvinnor inte underlägsna män rent juridiskt, men det betyder inte att könen värderas lika för det. Det finns en kvarliggande föreställning kring manligt och kvinnligt som ligger djupt förankrat i oss och dessa föreställningar är oftast helt omedvetna och några som vi sällan reflekterar kring.
Vilka normer kring kön finns i vår verksamhet? Vad gör vår verksamhet för att motverka begränsande normer kring kön? Hur kan vi vara mer inkluderande?
Telefon 040-625 60 00
E-tjänst Kontakt Burlöv » Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Öppettider
Måndag – fredag 08.00 – 16.30
Dela sidans innehåll:
Senast uppdaterad: