Hantering av bygg- och rivningsavfall

Vid rivningar, ombyggnationer och renoveringar uppstår avfall. Miljöbalken ställer krav på både förvaring, hantering och borttransport av sådant avfall. Det är byggherren eller fastighetsägaren som ansvarar för avfallshanteringen vid bygg och rivningsverksamheten.

Ansvar

Fastighetsägaren/byggherren ansvarar för att skaffa sig kunskap om byggnaden

före rivning och om hur det avfall som finns där/uppstår ska hanteras (2 kap. 2 §

miljöbalken samt 10 kap. 6 § plan- och bygglagen). Det bör ske genom en

materialinventering. Byggherren har ansvar för att informera alla inblandade i

projektet om resultatet från inventeringen. Avfallet ska hanteras på ett hälso- och

miljömässigt godtagbart sätt (15 kap. 5 a § miljöbalken).

Sortera avfallet

Sortering av bygg- och rivningsavfall ska normalt ske på plats. I undantagsfall kan

central sortering i efterhand accepteras. Sortering vid källan minskar nedsmutsning

och förorening av restprodukter som kan återanvändas. Det underlättar också

återanvändning och återvinning. Källsortering bör ske i byggandets alla olika

skeden: nyproduktion, underhåll, ändrings- samt rivningsarbeten.

Byggföretagens bransch- och arbetsgivarförbund Sveriges Byggindustrier har

framtagna riktlinjer för hur avfallet bör sorteras. Riktlinjerna ”Resurs- och

avfallshantering vid byggande och rivning” finns att hämta på Sveriges

Byggindustriers hemsida. I riktlinjerna finns en ”basnivå” för källsortering som

anses vara en miniminivå, vilket innebär att man vid varje rivning minst ska uppnå

åtta specifika avfallsfraktioner (farligt avfall, el-avfall, skrot och metall, trä, plast,

brännbart, fyllnadsmassor, deponi och blandat avfall för eftersortering). Undantag

bör vara särskilt motiverade.

Brännbart avfall ska sorteras ut från avfall som inte är brännbart, och från annat

brännbart avfall som utgör farligt avfall (NFS 2004:4).

Farligt avfall

Farligt avfall kan skada hälsa och miljön och ska därför sorteras ut direkt på platsen.

Farligt avfall kan t.ex. vara färg, lösningsmedel, lysrör, lågenergilampor,

glödlampor, bekämpningsmedel, träskyddsbehandlat virke, lim, oljor, oljehaltiga

kablar, kondensatorer med PCB, fotokemikalier, termometrar, elavfall m.m. Med

farligt avfall avses sådant avfall som är markerat som farligt avfall i bilaga 4 till

avfallsförordningen (2011:927) eller annat avfall som har en eller flera av de

egenskaper som anges i bilaga 1 till samma förordning.

Varje slag av farligt avfall ska förvaras var för sig, på ett sådant sätt att obehöriga

inte kan komma åt det och på ett övrigt lämpligt sätt i avvaktan på borttransport.

Flytande avfall ska förvaras i ett tätt kärl. Farligt avfall får inte heller blandas med

annat avfall och att förbehandla elavfall på rivningsplatsen är inte tillåtet. Om

förvaringen av elavfall och övrigt farligt avfall är bristfällig kan det leda till utsläpp

av skadliga ämnen på plats samt stölder och vandalisering med negativ

miljöpåverkan som följd.

Viss hantering av farligt avfall är anmälningspliktiga

Några formella krav på anmälan enligt miljöbalken gäller inte för rivningar

generellt. Undantaget är om rivningen avser en fastighet med PCB-haltiga

fogmassor, som omfattas av PCB-förordningens krav på sanering, för då ska

saneringen/rivningen anmälas senast tre veckor innan den påbörjas, 18 §

förordning (2007:19) om PCB mm. Vidare krävs anmälan enligt 28 § förordningen

(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om man påträffar t ex

kvicksilver i ledningar, markförorening etc.

Asbest i bygg- eller isolermaterial

Asbest är en typ av mineralfibrer som tidigare använts bl.a. i isolering, eternit och

andra byggnadsmaterial. Inandning av asbestfiber kan ge sjukdomar som asbestos,

lungcancer och tumörsjukdomen mesoteliom. Vid hantering av asbest är det viktigt

att skydda sig själv och personer i sin omgivning. Det viktigaste vid hantering av

asbest är att undvika damning. Asbesthaltigt avfall klassificeras som farligt avfall

och ska förpackas väl och förses med märkning där det tydligt framgår att denna

innehåller asbest. Asbestavfallet ska transporteras så att det inte dammar. För

yrkesmässig hantering av asbest krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Läs mer om hantering av asbest eller eternit

Transporttillstånd, journalföring och transportdokument

Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att transportera avfall och farligt avfall

yrkesmässigt. Vissa ämnen, till exempel farligt avfall, får inte transporteras av

någon som inte har tillstånd eller anmält detta till länsstyrelsen. Byggherren ska

kontrollera att transportören har tillstånd. Transporten av avfallet bör även

planeras så att fordonen inte går halvtomma eller att sträckan till godkänd mottagningsstation blir onödigt lång.

Enligt avfallsförordningen ska all uppkomst av farligt avfall journalföras vid

yrkesmässig verksamhet. I anteckningarna ska framgå vilken mängd avfall som

uppkommer och vart avfallet transporteras. Dessa anteckningar ska sparas i tre år.

Vid transport av farligt avfall ska ett transportdokument upprättas vid yrkesmässiga

transporter. Både den som lämnar avfallet och den som tar emot avfallet är

ansvariga för att se till att transportdokument finns.

Ytterligare information

Det finns mycket lagstiftning som du skall känna till och det är upp till dig själv att

ta reda på det.

Men följande lagstiftning är bra om du känner till:

• Miljöbalken (SFS 1998:808) Miljöbalken är den grundläggande författningen inom miljöområdet. Den inkluderar bland annat de allmänna hänsynsreglerna (2 kap.) och bestämmelser om egenkontroll (26 kap. 19 §).
• Avfallsförordningen (SFS 2011:927) innehåller bestämmelser om hantering av avfall, inklusive farligt avfall.
• Förordning om PCB m.m (SFS 2007:19)
• Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)
• Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4)